Idag tog jag mig till isgrottan.
Jag hade riktigt tur med vädret och det var riktigt bra skoterleder att vandra på ända fram till grottan. Eller ja man fick plumsa några meter på slutet.
Det var en riktigt häftig upplevelse iaf, men nackdelen var att man såklart ville kika in i grottan med och det var riktigt halt att ens hasa sig upp till öppningen.
Men jag tog mig helskinande hem igen utan nå större skador, lite ont i rumpan bara från att jag kanade ut ur grottan bomp bomp på is hehe
Har lagt upp lite bilder på min sommarsida :)
http://sommarovik.awardspace.info/berg+skog_isgrottan.php
tisdag 26 mars 2013
lördag 9 mars 2013
Zeros dagbok
2013-02-24
Hej kära dagbok, idag fick jag komma till min nya familj. Jag kände igen dom där stora människorna, dom har visst hälsat på hos mig förrut tror jag.
Men hemma hos dom så fanns det ett stort monster. Jag blev väldigt misstänksam på en gång,
Monstret var riktigt mörk och fluffig. Den kollade på mig lite nyfiket men jag tänkte att det var bäst att visa att mig ska du inte få ta som ett byte.
Jag såg till att resa ragg så gott jag kunde, kanske skulle det skrämma monstret tillräckligt för att hålla sig undan. Men min nyfikenhet tog över om och om igen. Vad var detta för monster?
Jag försökte vid flera tillfällen komma tillräckligt nära den för att studera den, men så fort den kollade åt mitt håll eller kom för nära såg jag åter till att resa ragg.
Jag tror att den var rädd för mig då den oftast höll sig på avstånd. Det gjorde den bäst i.
Jag hittade mig ett bra gömse under deras soffa, här kan jag nog få ligga ifred, kanske kommer jag fram och myser med mina nya föräldrar ibland när katten håller sig borta, dom verkar ju iaf rätt snälla.
2013-02-25
Första natten är avklarad, jag sov lagomt tryggt inne hos människorna inatt.
Ibland kom dock monstret och kollade förbi, men tur nog höll han sig undan, jag kanske är mer skrämmande än vad jag tror.
Jag ska försöka mig på att vara modigare idag och se vad det egentligen är för monster som jag har hamnat med.
Under mina undersökningar under dagens gång kan jag nog fastställa att monstret kanske inte är så farlig som den ser ut. Men jag avvaktar nog ett tag till. Bara för att han inte har attackerat mig ännu elelr försökt med något annat dumt, betyder det inte att han lurar på något.
Jag var lite skeptisk när han skulle lära mig hur man på bästa sätt skulle använda den där klöspelaren, jag tror att det var snällt gjort av honom, men jag vet ändå inte som sagt.
Människorna är iaf snälla, de ger mig både mat och försöker leka med mig. Jag älskar att leka, hur kunde dom veta det!

2013-02-26
Dag 3
Idag ska jag prova på den där tekniken som monstret lärde mig, hur var det nu
igen man skulle klösa på den där brädan, hm, jag hittade en rolig boll att leka
med istället. Den var så färgglad och svingade glatt fram och tillbaka när jag
tänkte klösa lite. Nä skärpning, hur ska jag kunna bli farligare än monstret i
den här takten.
Även om monstret fortfarande inte har visat sig så farlig ännu. Han har ju
faktiskt försökt leka lite med mig, betett sig som en lekkamrat. Men jag har hört
ryktet om att hålla sina vänner nära men fienderna närmare.
Jag tror jag fortsätter i den här takten, vi kan leka, men jag håller ett öga på
sig svarta monster.
2013-03-02
Nu har det gått några dagar sen jag skrev sist. Om mina beräkningar är rätt har
jag nu varit hos min nya familj i en vecka.
Jag har dock börjat glömma bort min rivalitet här, monstret har blivit som en storebror för mig. Jag vet inte hur det gick till eller när det hände. Hur kunde jag låta honom komma så nära som, även om han inte har huggit av mitt huvud ännu.
Men ibland funderar jag på om han tränar inför det verkliga brottet när vi leker.
Han biter bara lagomt hårt, men tänk om han bara försöker testa sig fram vilket sätt som skulle va bäst. Det är bäst att jag inte ligger på latsidan, jag ska busa med honom varje dag och
visa att jag visst kan vara ett riktigt motstånd som inte är att ehm leka med.
Men både föräldrarna och min nya storebror gör det svårt för mig.
Människorna tar hand om mig så gott dom kan, även om dom onödigt höjer rösten åt mig ibland. Jag har ingen aning om vad jag gör för fel, då dom ändå tittar på mig med ett leende efteråt och ger mig massa roliga saker.
Idag kom dom hem med ett stort klätterträd, nåt rätt måste jag ha gjort när jag får ett större träd än storebror hade fått. Kanske är jag sötare än honom. HA jag ska nog satsa på det istället, va så söt som möjligt så kansek storebror inte planerar något dumt.
Jag tror att det faktiskt funkar, storebror tvättar mig, även om jag hellre vill leka så får jag väl stå ut med det ibland.
Jag vet att det är något fel med mig, jag har börjat mjukna för mycket. Glömt bort hotet och träna på mitt självförsvar tillräckligt. Men jag tror jag passar på att njuta ett tag så får jag se vad jag ska göra åt saken sen.
Gäsp nä nu tror jag att jag ska sova ett tag, det är jobbigt att busa och springa
runt hela dagarna.
Gonatt dagboken
Gonatt mamma
Gonatt pappa
Gonatt storebror
måndag 10 december 2012
Kisseungar
Igår var vi och hälsade på hos Patriks mor, de hade fått tre små kisseungar. Med lite tur kanske vi ska få den svartvita lilla sparveln som pep en massa o tog plats :)
Nåra av de söta bilderna jag hann ta :)
Nåra av de söta bilderna jag hann ta :)
måndag 9 april 2012
Påskens ondska
Ja snart är påsken över.. Skönt att få vara ledig men har spenderat den tiden mest med magont... Men den här gången fick jag faktsikt skylla mig själv...
Av nån konstig anledning fick jag ju för mig att jag skulle såklart köpa runt 2 kg godis.. det blev 1,8kg och ja... Hur mycket är kvar nu när påslen närmar sig sitt slut... Hahaha....
Påsken är en djävulsk helg.. sorry men det är sant... Den plockar fram mitt drogberoende av sockret...
Undra hur nästa dagarna kommer gå... Kommer klättra på väggarna hahaha Det gör jag iofs redan när jag inte sitter o äter.. Äter jag inte så tänker jag på det.... Inte bra alls...
Men jag ska aldrig bli beroende igen iaf... jag är stark :)
Av nån konstig anledning fick jag ju för mig att jag skulle såklart köpa runt 2 kg godis.. det blev 1,8kg och ja... Hur mycket är kvar nu när påslen närmar sig sitt slut... Hahaha....
Påsken är en djävulsk helg.. sorry men det är sant... Den plockar fram mitt drogberoende av sockret...
Undra hur nästa dagarna kommer gå... Kommer klättra på väggarna hahaha Det gör jag iofs redan när jag inte sitter o äter.. Äter jag inte så tänker jag på det.... Inte bra alls...
Men jag ska aldrig bli beroende igen iaf... jag är stark :)
| Inte mycket kvar nu! |
måndag 2 april 2012
Ibland så funkar faktiskt systemet
Ja bara man har lite tålamod så kan det en vacker dag spricka upp.. Även om det bara räcker ett tag så är det tillräckligt för mig.
Man blir lätt ännu mer deprimerad ju mer tiden går, desto svårare o ta sig upp om dagarna och tänka positiv.. Man känner sig värdelösare för varje dag och man kan inte hjälpa att undra... Ja de tankarna håller jag för mig själv.
Många har inte förståelse för hur det är och hur man kan känna sig, sådana människor har jag valt att aldrig lyssna på tur nog.
Gjorde väl inte saken bättre heller när jag ramlade förra våren och skadade axeln, nästan ständig smärta i ett år nu.. Har orsakat att man har blivit ännu mer deprimerad och gråtit allt för ofta av smärta och inte alls kännt för att umgås med någon.. Det bara byggs på och man fastnar i någon ond cirkel.
Men det är bara o bita ihop allt man kan och kämpa ändå och tänka, en dag ska
det vända, en dag ska det bli min tur, om ens bara för ett tag.
Och en vacker dag så ringer soc och vill hjälpa mig ut på nystartsjobb, och otroligt nog hamnade jag på ett härligt ställe. Sitter vid kassan i en söt liten butik ute på sjögatan där jag trivs. Har redan hunnit vara där i två månader nu, och det känns inte alls lika jobbigt att kliva upp på morgonen.
Även om flera år av deppression inte går över på nån månad så känns det ändå väldigt skönt att få må lite bättre för en stund och att få annat och tänka på.
Jag får hoppas det håller sig så länge det går och kanske är en vändpunkt äntligen..
Vill inte låta egoistisk, men nu vill jag att det ska vara min tur tack.
Man blir lätt ännu mer deprimerad ju mer tiden går, desto svårare o ta sig upp om dagarna och tänka positiv.. Man känner sig värdelösare för varje dag och man kan inte hjälpa att undra... Ja de tankarna håller jag för mig själv.
Många har inte förståelse för hur det är och hur man kan känna sig, sådana människor har jag valt att aldrig lyssna på tur nog.
Gjorde väl inte saken bättre heller när jag ramlade förra våren och skadade axeln, nästan ständig smärta i ett år nu.. Har orsakat att man har blivit ännu mer deprimerad och gråtit allt för ofta av smärta och inte alls kännt för att umgås med någon.. Det bara byggs på och man fastnar i någon ond cirkel.
Men det är bara o bita ihop allt man kan och kämpa ändå och tänka, en dag ska
det vända, en dag ska det bli min tur, om ens bara för ett tag.
Och en vacker dag så ringer soc och vill hjälpa mig ut på nystartsjobb, och otroligt nog hamnade jag på ett härligt ställe. Sitter vid kassan i en söt liten butik ute på sjögatan där jag trivs. Har redan hunnit vara där i två månader nu, och det känns inte alls lika jobbigt att kliva upp på morgonen.
Även om flera år av deppression inte går över på nån månad så känns det ändå väldigt skönt att få må lite bättre för en stund och att få annat och tänka på.
Jag får hoppas det håller sig så länge det går och kanske är en vändpunkt äntligen..
Vill inte låta egoistisk, men nu vill jag att det ska vara min tur tack.
torsdag 11 augusti 2011
Lindfallet
Idag blev det ett äventyr med mamma, Helena och systerdottern Felicia :)Vi fick för oss att vi skulle kolla upp Lindfallet som vi hade hittat i Naturguiden.
Det var inte det lättaste att försöka hitta dit, vi fick lov att ringa en vän haha
Men tillslut hittade vi iaf vart vi skulle parkera och efter en lång vandring på en riktigt dålig väg så kom vi till vägslutet och gick upp längs stigen som ledde oss till fallet, där vi stannade och fika.
Det var iaf ett fint fall men kanske inget man orkar gå till fler gånger.
Men ska väl kanske lägga upp den på min sommariövik-hemsida iaf sen, men en liten vägbeskrivning, för vi kände oss vilse flera gånger hehe :) Vi hade tur med vädret, lite skvitter på tillbaka vägen, men vi klarade oss ifrån regnskuren som vi mötte på hemvägen tur nog :)
lördag 23 juli 2011
Semesterresa 2011
I juli tog jag och pojkvännen en liten semesterresa in mot landet, första stoppet var på junsele djurpark, sedan stannade vi till vid Nämnforsen, där fanns det även hällristningar.
Dag 2 kollade vi in Thailändska Paviljongen men vi gick aldrig in, vidare skuttade vi runt vid Döda fallet och avslutade en underbar dag vid Forsaleden. Ett riktigt trevligt ställe som rekommenderas, här fanns en lång forsande å och rätt så badvänlig, dock rätt kallt, men en varm dag ordnar upp det :) Dag 3 åkte vi hemåt, med ett stopp vid Sveriges geografiska mittpunkt...
Även om resan var kort, så hann vi se och uppleva mycket, helt underbart helt enkelt :)
Även om resan var kort, så hann vi se och uppleva mycket, helt underbart helt enkelt :)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)





























